Arbetsplatsträff - så pratar vi OSA
Hur hanterar vi hög arbetsbelastning? Finns tid för återhämtning? Och hur löser vi konflikter? Ett APT-kit med frågor kring OSA hjälper arbetsplatser i Södertälje kommun att få fart på sitt OSA-arbete.
När vi trivs och mår bra gör vi ett bättre jobb. Det tjänar både individen och verksamheten på. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som syftar till att främja hälsa och förebygga att någon skadas eller blir sjuk av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA.
Här kan du fördjupa dina kunskaper om OSA.
Organisatorisk och social arbetsmiljö, det som tidigare benämndes psykosocial arbetsmiljö, handlar om att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa, så att alla kan trivas, må bra och prestera väl på jobbet. OSA i sig är ett brett område och innehåller många olika saker. Föreskrifterna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön reglerar arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.
Den organisatoriska arbetsmiljön är summan av hur arbetet ordnas, styrs, kommuniceras och hur beslut fattas i verksamheten.
Den sociala arbetsmiljön handlar om hur vi samspelar och pratar med varandra på arbetsplatsen. Hit hör även kommunikation i digitala forum som till exempel e-post, sms, chatt och liknande.
Forskning visar att arbetsplatser med låg sjukfrånvaro ofta kännetecknas av väl utvecklade friskfaktorer. De flesta av dem handlar om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön:
För att lyckas med det här arbetet behöver chefer och arbetsledare rätt förutsättningar för att jobba med OSA, i form av kunskap, stöd, tid och befogenheter. Alla arbetsgivare omfattas av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och det är också arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att de följs. Arbetsgivaren ska till exempel se till att chefer och arbetsledare har tillräckligt med kunskaper när det gäller att främja, förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Men även bedöma risker i samband med förläggning av arbetstider. Det är bra om även skyddsombuden har den här typen av kunskap.
Vill du veta mer om hur man kan utveckla chefers organisatoriska förutsättningar så finns Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet.
Kunskap är en färskvara och behöver uppdateras och fyllas på regelbundet. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, kan skyddskommittén eller samverkansgruppen gå igenom kunskapsläget och planera utbildningar utifrån det. Om kunskap om OSA inte finns i organisationen kan det vara bra att ta hjälp av företagshälsovården eller använda Suntarbetslivs OSA-utbildning.
Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en del av arbetet med SAM – att systematiskt och aktivt jobba för att skapa en god arbetsmiljö. För att göra detta behöver man sätta mål för arbetet. Det gör det lättare för alla att sträva åt samma håll. Vill du läsa mer om hur SAM hänger ihop med OSA eller hur man sätter mål för verksamheten hittar du det här. Klicka på bollarna för att läsa mer.
Hur ser det ut på er arbetsplats? Med hjälp av Checklistan – Organisatorisk och social arbetsmiljö får ni koll på om det finns rutiner, policyer, mål och ett fungerande SAM hos er när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Här finns artiklar om hur andra arbetat med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Kanske är det något som kan ge er inspiration?
Hur hanterar vi hög arbetsbelastning? Finns tid för återhämtning? Och hur löser vi konflikter? Ett APT-kit med frågor kring OSA hjälper arbetsplatser i Södertälje kommun att få fart på sitt OSA-arbete.
Tryggt, enkelt och användarvänligt. Det har varit ledord när Borlänge kommun tagit fram ett nytt webbverktyg för organisatorisk och social arbetsmiljö. Tanken är att göra OSA levande i vardagen.