Bemöt varandra med omtanke

Obalans mellan krav och resurser, otydliga roller och ansvarsområden eller hög arbetsbelastning under lång tid ökar risken för irritation, frustration och konflikter. Det kan i sin tur leda till att kränkande särbehandling uppstår. Ett aktivt främjande och förebyggande arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön gör det svårare för kränkande särbehandling att få fäste på arbetsplatsen.

Pratar ni om hur ni bemöter varandra?

Kränkande särbehandling
En person blir ignorerad av en annan
Om kränkande särbehandling

Vi är varandras arbetsmiljö

Alla på en arbetsplats har ansvar för hur vi bemöter och pratar med varandra, men arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling och vara tydlig med att det aldrig är accepterat.

Upplevelsen av kränkande särbehandling är individuell. Det som upplevs kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan. Därför är det viktigt att prata om dessa frågor och ha en levande dialog om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen. Det tydliggör var gränserna går.

Det räcker med en gång

För att något ska betraktas som en kränkande särbehandling räcker det med att handlingen skett en gång och det behöver inte finnas någon maktskillnad mellan parterna som gör att den som utsätts har svårt att försvara sig. Utsätts någon som inte kan försvara sig för systematiska kränkningar upprepade gånger kan det handla om mobbning, som är en allvarlig form av kränkande särbehandling. Det kan till exempel handla om att systematiskt frysa ut någon eller undanhålla information.

Ord och handlingar kan göra ont

Kränkande särbehandling definieras som ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”. Det kan vara genom ord och handlingar, men också i digital form som mejl, sms eller i sociala medier. Handlingarna kan komma från chefer och kollegor eller från en hel arbetsgrupp.

Kränkningar kan ta sig många olika uttryck på arbetsplatsen och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Att bli exkluderad från möten, ignorerad, utsatt för sexistiska skämt, nedsättande ord, ryktesspridning eller förlöjliganden är exempel på kränkande särbehandling.

Att utsättas för kränkande särbehandling är känslomässigt påfrestande och kan i längden leda till allvarlig psykisk ohälsa.

Arbeta förebyggande

Ett av syftena med OSA är att förebygga risk för ohälsa på grund av kränkande särbehandling. Hur detta kan förebyggas har sin naturliga plats i ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Att ta fram en tydlig arbetsmiljöpolicy där det framgår att kränkande särbehandling inte är accepterat på arbetsplatsen är en bra början.

Kränkande särbehandling hänger ofta ihop med brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. När till exempel roller och ansvar är otydliga eller arbetsbelastningen är hög över lång tid, så ökar risken för irritation, frustration och konflikter som är grogrund för kränkande särbehandling. Det är därför viktigt att tydliggöra var och ens uppdrag, roll och ansvar och hur ohälsosam arbetsbelastning över tid kan förhindras.

Eftersom chefer och arbetsledare har ett särskilt ansvar måste de få tillräckligt med kunskaper om hur kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Därför är det också viktigt med individuella och gemensamma utbildningsinsatser. Ta gärna hjälp av externa specialister eller företagshälsovården.

Utred med omsorg för de inblandade

Om någon utsätts för kränkande särbehandling är det viktigt att arbetsgivaren hanterar det inträffade på en gång. Det behöver finnas rutiner för hur informationen om att någon har utsatts för kränkande särbehandling tas om hand, av vem och hur den som utsatts får hjälp. Det är också viktigt att koppla in fackliga företrädare på ett tidigt stadium om en utredning blir aktuell.

Förutom att stötta den drabbade ska det som hänt utredas med omsorg för de inblandade, så att arbetsgivaren kan se till att det inte inträffar igen. Den som utreder bör vara opartisk och ha förtroende både från den som blivit utsatt och den som anklagas.

Lyssna

Om att förebygga och utreda

Vad är skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och diskriminering? Hur kan man arbeta förebyggande för att minska risken för kränkande särbehandling? Och hur går en utredning till? Det är exempel på frågor som forskaren och psykologen Stefan Blomberg ger svar på i dessa två poddavsnitt.

Ta en paus och lyssna.

Om diskriminering

Det här är diskriminering

Diskriminering är ett samlingsbegrepp där trakasserier och sexuella trakasserier ingår och kan vara direkt eller indirekt. Även instruktioner att diskriminera och bristande tillgänglighet är former av diskriminering.

Enkelt uttryckt innebär diskriminering att någon missgynnas eller kränks. För att missgynnandet eller kränkningen ska vara diskriminering ska de ha samband med någon av sju diskrimineringsgrunderna:

  • Etnisk tillhörighet
  • Funktionsnedsättning
  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning
  • Ålder
Aktivitet

Jobba med OSA

I OSA-kollens Aktivitetsbank finns olika aktiviteter att sätta igång och jobba med direkt för att minska risken för att kränkande särbehandling uppstår. Börja gärna med Checklistan – Kränkande särbehandling.