Enkäten blev starten på lyckat arbetsmiljöarbete
Från lågt till högt arbetsmiljöbetyg på kort tid. En klinik på Värnamo sjukhus tog tag i sin arbetsbelastning på bred front. Företagshälsovården ringade in problemen och kan mäta resultaten av förbättringsarbetet med hjälp av en ny metod.
Kliniska apotekaren Gerd Petersson hjälper sjuksköterskan Ulrika Alegrievski och hennes kollegor i läkemedelsfrågor. Foto: Johan W Avby
Så förbättrade Värnamokliniken arbetsmiljön
- Ökad grundbemanning med undersköterskor.
- Fördubbling av antalet chefer.
- Införande av vårdtyngdsmätning som hjälp för att fördela bemanningen.
- Har apotekare som extra resurs på avdelningarna.
- Förstärkt roll för undersköterskor och vårdadministratörer.
- Större ansvar för receptionisterna.
- Vårdnära service som avlastar.
- Arbetsterapeuter ansvarar för vårdplanering av färdigbehandlade patienter.
- Ombyggda lokaler till främst enkelrum med taklift, egen toalett och dusch.
Ändrad arbetsfördelning, nya rutiner och förbättrad fysisk miljö är några insatser som höjt Värnamoklinikens arbetsmiljöbetyg i företagshälsovårdens medarbetarenkät. Förändringarna var nödvändiga – medarbetarna mådde inte så bra.
– Vi hade sett i flera år att personalen haft svår arbetsbelastning och behövde hitta vägar för att mäta den psykosociala arbetsmiljön, berättar Christina Andersson, medicin- och geriatriklinikens biträdande verksamhetschef.
Arbetsbelastning under lupp
Arbetsmiljöenheten kartlade klinikens arbetsmiljö med hjälp av sin så kallade SMAK-undersökning, Strukturerad Multidisciplinär ArbetsmiljöKartläggning.
– Det är en metod i tre delar med vetenskapligt testad medarbetarenkät, intervju med cheferna och arbetsplatsanalys, förklarar Patrik Haraldsson på arbetsmiljöenheten, Region Jönköpings inbyggda företagshälsovård
Första mätningen 2015 följdes upp 2016 och 2017. Det är en markant förbättring i svaren på enkätfrågorna. Bäst resultat är det kring arbetstakt, arbetsfördelning, samarbete, stöd från ledningen, ansvar, psykisk belastning och möjlighet att utvecklas i arbetet.
Hur har ni gjort?
– Vi tillsatte en RAK-grupp med flera professioner som bland annat gjorde studiebesök på andra sjukhus, säger Christina Andersson.
RAK står för rätt använd kompetens och handlar om att ta tillvara verksamhetens samlade kompetens på bästa sätt.
– Vi inventerade också personalens arbetsuppgifter för att se hur vi kunde göra om och tänka nytt. Vi har omfördelat arbetsuppgifter och fördelar personal efter arbetstyngd. En annan viktig insats är att vi fördubblade antalet chefer, fortsätter Christina Andersson.
Yrkeskategorier som har varit inblandade är exempelvis arbetsterapeuter, undersköterskor, sjuksköterskor, vårdadministratörer och kliniska apotekare.
Apotekare i vården underlättar
Zehra Kozica är undersköterska och fackligt skyddsombud för Kommunal på kliniken. Hon tycker att flera av förändringarna har förbättrat för medarbetarna, till exempel att en person numera tar hand om telefonen, att det finns dubbelt så många chefer och att det finns fler undersköterskor.
– Tidigare var det bara en chef som tog hand om hela avdelningsplanet. Det gör också jättemycket att vi är en till undersköterska på vardagar på avdelningen. Apotekare i vården har också underlättat, säger hon.