De går till botten med kränkande särbehandling
I Falu kommun utreder man kränkande särbehandling helt öppet, och en ursäkt till den som drabbats är viktigt.
– Målet är att parterna ska försonas, inte att ha en rättegång för att hitta syndabockar, säger tidigare HR-chefen Richard Mårtensson.
Faluns tidigare HR-chef Richard Mårtensson införde en ny utredningsmetod mot kränkande särbehandling. Den får stöd av kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg. Foto: Ragnhild Larsson
Så utreder Falun kränkande särbehandling
- Skriftlig anmälan från medarbetare till HR.
- HR fattar beslut om utredning (eller politikerna i förhandlingsutskottet om HR känner någon part).
- Intern eller extern utredare tillsätts. Falu kommun har avtal med Previa.
- Utredaren intervjuar de inblandade och vittnen, samlar in e-post och annat som styrker utsagorna.
- Utredaren bedömer om händelserna är kränkande särbehandling eller inte utifrån AFS 2015:4 och återkopplar till beställaren, ofta förvaltningschefen.
- Resultatet återkopplas till beställaren, sedan till anmälaren samt dennes chef, den/de anmälda samt deras chef, och övriga berörda.
- Åtgärder kan föreslås, som handledning, coachning och samtal för att kunna acceptera och gå vidare. HR och företagshälsovård kan kopplas in.
Det nya sättet att utreda kränkande särbehandling bygger på den norska forskningsbaserade metoden Faktaundersökning. Den går i korthet ut på att ta reda på vad som faktiskt har hänt.
Arbetssättet prisas av Falu kommuns arbetsmiljöansvariga. Alla är överens om att metoden fungerar, framför allt för att den är öppen och bygger på fakta.
– Man bryr sig inte om människors karaktär utan undersöker enbart vilka händelser som har inträffat, vem sa vad, när, och vilka andra var där? Sedan bedömer utredaren utifrån föreskriften om det handlar om kränkande särbehandling eller inte, säger Richard Mårtensson.
Rättvis och opartisk utredning
Utredaren kan vara en intern eller en extern person med psykolog- eller beteendevetarkompetens som är utbildad i den norska metoden.
– Det är viktigt att det blir en så oberoende utredning som möjligt och utredaren jobbar helt självständigt, säger Richard Mårtensson.
Utredningen är dessutom helt öppen. Det går inte att komma med anonyma anklagelser utan man måste stå för sina påståenden.
Ursäkt viktig vid kränkande särbehandling
I många fall av kränkande särbehandling blir endera parten avskedad eller långtidssjukskriven för att slussas ut ur organisationen när sjukpenningen upphör.
– Då mår ofta människor fortfarande väldigt dåligt, i stället för att kunna säga förlåt och gå vidare, säger Richard Mårtensson, som poängterar hur viktig en ursäkt är.
I Falun har åtta fall utretts enligt metoden. Utredningarna visade på kränkande särbehandling i ett par fall, annars organisatoriska brister eller missförstånd. I alla fallen arbetar både anmälare och anmälda kvar, och mår väl.
– Modellen är jättebra. Nu är det viktigt att den blir så känd att man vågar anmäla och känner sig säker på att man är skyddad under tiden utredningen pågår, säger Malin Särmark, huvudskyddsombud i Kommunal avdelning Falun.
Skapa spelregler tillsammans
För att förebygga kränkande särbehandling ger Falun också sina ledare etikutbildning och har anställt en chefscoach. Forskning visar att det blir färre kränkningar när cheferna får stöd.
– Sköter man det systematiska arbetsmiljöarbetet och jobbar utifrån den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, så minskar risken för att kränkande särbehandling ska uppstå, säger HR-specialist Christina Forsberg.
Hon vill att arbetsplatsträffar används för att öka medvetenheten om hur lätt det är att vi kränker varandra utan att vi menar det och vad man ska göra om man känner sig kränkt.
– Det är lättare att skapa spelregler i ”fredstid” och prata om hur vi är mot varandra, vad som är ok och inte, säger hon.